Vad är Inflation? En Komplett Guide

Inflationsfaserna kan kännas mycket starkt av konsumenterna i vardagen. Men vad är egentligen inflation? Vilka är orsakerna och vilka är effekterna? Hur kan det mätas? Vi svarar på allt detta i guiden.

Inflation är också känd som en förlust av köpkraft. Det innebär att färre varor kan köpas för samma summa pengar än tidigare, så pengar tappar i värde helt enkelt.

Orsakerna till inflationen är olika och överlappar varandra. Vanliga orsaker till en kraftig ökning av inflationen är dock en plötslig ökad efterfrågan, kraftigt ökade kostnader för personal och varor, politiska beslut, valutadepreciering eller lönetryck.

En viss andel inflation är normalt (och inte ett problem), men när inflationen stiger och förblir hög kan det vara problematiskt för ekonomin och konsumenterna. Skulder blir dock mindre värda, vilket är en fördel för gäldenärer. Riksbanken och många andra banker i världen har som mål att hålla inflationen på 2%.

Vad är inflation?

Inflation är när priset på varor och tjänster ökar. När det händer betyder det bara att pengar är mindre värda än de var tidigare. Vi kan därför köpa mindre för samma summa.

Om en kula glass kostade runt 5kr i genomsnitt tidigare och 10kr idag, så har kronan tappat hälften av sin köpkraft över tiden. Denna effekt kallas inflation. Termen inflation är för övrigt också känt under andra namn som köpkraftsförlust eller valutadepreciering.

Särskilt extrema exempel på förlust av köpkraft är kända från historien som hyperinflation. I Tyskland, till exempel, toppen av hyperinflationen i Weimarrepubliken 1923, när sedlar med värden på flera miljarder mark trycktes på mycket kort tid eftersom köpkraftsförlusten var så enorm.

Ordagrant översatt betyder inflation ”att blåsa upp”. Om penningmängden i ett land växer snabbare än produktionen där ökar efterfrågan på varor och tjänster. Detta ökar i slutändan de genomsnittliga priserna.

En ökad prisnivå kan också bli följden av att producenter, återförsäljare eller tjänsteleverantörer välter över högre kostnader, som till exempel beror på ökade råvaru- eller produktionskostnader, högre personalkostnader eller högre skattesatser. Om priserna stiger är de tillgängliga pengarna mindre värda eftersom konsumenten kan köpa mindre för samma pengar – köpkraften faller.

Om lönerna stiger i samma takt bibehålls köpkraften och inflationen uppstår. Men om lönerna stiger långsammare än priserna sjunker köpkraften och inflationen uppstår.

Inflationen bestäms genom att skapa en ekonomiskt genomsnittlig eller representativ varukorg. Priserna på ingående varor (mat, kläder etc.) och tjänster (frisör, försäkring etc.) bestäms och jämförs med priserna på samma varor vid samma tidpunkt förra året. Detta kallas konsumentprisindex.

Inflationstakten är ett försök att statistiskt registrera och avbilda den genomsnittliga inflationen.

I Sverige mäts inflationen av SCB i form av KPI, Konsumentprisindex, på uppdrag av SCB (Statistiska centralbyrån). Tjänstemännen där skapar en kundvagn som speglar genomsnittskonsumtionen i ett svenskt hushåll.

Orsaker till inflation

Orsakerna till inflationen är olika och är också föremål för vissa ekonomiska debatter. Vissa faktorer spelar dock ofta en roll och kan överlappa varandra:

Kostnader. Eskalerande kostnader (som kan uppstå av en mängd olika yttre skäl, som krig) kan leda till en enorm prispress, som slutar i en spiral av ständigt ökande kostnader (t.ex. för material och löner) och priser.

Efterfrågan. En kraftigt ökad efterfrågan på knappa varor kan också leda till prispress och inflation.

Växlingskurs. Valutamarknaderna är i konstant förändring och i vissa ekonomiska situationer kan en valuta depreciera kraftigt i förhållande till andra. Med en sådan devalvering blir importen dyrare för landet med den devalverade valutan (och dess varor billigare för länderna med den omvärderade valutan), varför den inhemska efterfrågan ökar avsevärt. Detta kan resultera i en uppåtgående spiral i priser och inflation.

Summa pengar. Sambandet mellan penningmängd och inflation är inte helt ostridigt. Det är dock möjligt att en summa pengar som avsevärt överstiger produktionstakten kan leda till en förlust av köpkraft, eftersom denna ökade summa pengar spenderas på samma mängd varor.

Lönetrycket. Eftersom lönerna är en del av produktionskostnaderna kan kraftigt höjda löner resultera i en prisspiral som kan leda till kostnadsinflation.

Politik. Politiska beslut har en enorm inverkan på hur inflationen sker, eftersom centralbanker har direkta verktyg för att (till viss del) kontrollera dem. Andra politiska beslut, från minimilöner till utrikespolitik, kan också utlösa (och innehålla) inflationsdynamik.

Vilka effekter får inflationen?

Till viss del är inflationen normal och en del av den dagliga penningpolitiken. Till exempel har många centralbanker satt upp mål för att hålla inflationen inom ett intervall på cirka 2 % per år. Detta har också att göra med att deflation, det vill säga appreciering, ses som mycket farligare för de nationella ekonomiernas funktion. Men vilka är effekterna av inflationen? Och är de alltid negativa?

Så låt oss först titta på de positiva effekterna av inflation. En positiv effekt av inflationen för gäldenärerna är att deras skulder är mindre värda i köpkraft. På grund av detta bestämmer sig ibland tungt skuldsatta länder för att driva på inflationen för att kunna betala av skuldberget. Med andra ord, inflation överför pengar från investerarsidan till gäldenärssidan.

Detta har dock också den direkta baksidan att avkastning från investerare (både privata och institutionella/företag) tappar i värde, vilket gör investeringar mindre attraktiva. Detta kan leda till många verkliga ekonomiska svårigheter. I kombination med låg styrränta kan även en negativ realränta uppstå, vilket gör finansiella instrument som samtalspengar eller inlåning på löpande konton oattraktiva. Under vissa omständigheter kan detta i sin tur främja konsumentklimatet, eftersom sparinlåningen snabbt tappar i värde.

Löne-prisspiral

En negativ effekt av inflationen som ofta befaras är löne-prisspiralen, där ökade kostnader resulterar i höjda priser, som sedan drivs på av högre löner. Regeringens ingripande avslutar ofta denna dynamik.

Det är också uppenbart att inflationen tenderar att ha en oproportionerligt negativ inverkan på personer med lägre inkomster – på grund av förlusten av köpkraft och löner som vanligtvis bara följer långsamt, men också den lågkonjunktur som ofta följer.
Vid hög inflation förvärras dessa negativa effekter av makroekonomisk osäkerhet, som inte gynnar vare sig konsument- eller företagsklimatet. Priser och kostnader blir mer oförutsägbara, vilket kan öka recessionstendenserna.

Skydd mot inflation

Eftersom inflationstakten bestäms som ett medelvärde kan den faktiska inflationstakten skilja sig individuellt på grund av olika nivåer av prisökningar i vissa områden. Den egna personliga inflationen kan då sänkas genom att medvetet minska utgifterna i områden med höga prisökningar, i den mån det är möjligt.

Negativa realräntor (d.v.s. de nominella, specificerade räntorna minus inflationstakten) gör det också oattraktivt att lämna dina tillgångar i penningmarknadsprodukter som call money eller inlåning på löpande konton. Snarare lönar det sig (även i tider av låg inflation) att investera långsiktigt och brett i aktie-ETF:er och att uppnå inflationsskydd genom avkastningen.

Investeringsprodukter marknadsförs också ofta med inbyggt ”inflationsskydd”, vilket du bäst undviker. De kostar ofta helt enkelt avkastning och mildrar inflationsrisker, som du ändå bör minimera med en lång investeringshorisont (minst 15 år) – utan att det kostar avkastning.

Deflation – vad är det?

Med deflation sjunker den allmänna prisnivån på lång sikt, vilket ökar pengarnas köpkraft – de är värda mer. Utbudet av varor och tjänster är större än efterfrågan. Som ett resultat fortsätter priserna att falla. För hela landets ekonomi kan detta leda till insolvens, stigande arbetslöshet och sjunkande löner på medellång och lång sikt. Orsaker kan till exempel vara en nedgång i exporten eller ett utbudsöverskott som uppstått. Deflation är mycket mindre vanligt än inflation.

Hur du skyddar dig mot inflation

Du kan inte helt skydda dig mot inflation. Men genom att analysera och anpassa din egen konsumtionsprofil till olika inflationstakt kan du sänka din personliga inflationstakt.

Finansiella produkter som inkluderar skydd mot inflation trycker vanligtvis ned avkastningen på grund av höga kostnader och rekommenderas inte. Långsiktiga investeringar i aktie-ETF:er är också värdefulla i tider av inflation.

Är inflation och deflation farligt?

Prisstabilitet är viktigt för en stabil valuta. Om värdet på pengarna faller uppstår betalningsproblem. Människor tappar förtroendet för valutan och investerar sina pengar i fysiska tillgångar istället för att ta dem till banken och investera dem där. Som ett resultat fortsätter inflationen att stiga.

En inflation på upp till fem procent per år är normalt och inte ett hot mot ekonomin. Denna inflationstakt kallas ”hälsosam” inflation.

Kontroll av inflationen av centralbanker och politiker

Både politiker och centralbanker har möjligheter att påverka och kontrollera. Om centralbankerna till exempel höjer styrräntan gör de utlåningen mindre attraktiv och pengarna stramare. Denna brist leder till att pengarnas värde ökar. Politiker kan till exempel hjälpa till att bekämpa inflationen genom att fixa priser eller löner.

Det kan också påverka utbudet och efterfrågan på varor genom skatter och investeringar och därigenom förskjuta priserna i en eller annan riktning. Dessa ekonomisk-politiska åtgärder åtföljs dock mycket ofta av biverkningar och deras målinriktade effektivitet är omtvistad även bland experter.

By Kreditor.nu

Relaterade artiklar